Dag 08 – Ett ögonblick

 Denna gång tänker jag lägga till text till bilden och det pga hur denna dagen förändrades på ett ögonblick. Imorse begav jag mig till Lernia, för några timmar där och sedan var planerna att träna med Annah och ta en shoppingrunda med pappa. Men min dag han knappt börja, förän den blev den värsta på länge.. Strax innan kl 9.00 får jag ett sms av pappa som undrar vilken veterinär jag var hos i somras när Curry vart sjuk, eftersom han dragit på sig samma symptom som vår andra katt Turbo som hastigt gick bort förra året i September. Jag letade snabbt fram nummer till veterinären och ber om att få gå hem från Lernia, eftersom koncentrationen för vad vi gjorde där sjönk direkt och mina tankar gick bara til Curry. Vad är det som gör att båda katterna blir lika sjuk? Kommer han klara sig?.. Pappa hämtar upp mig i stan eftersom han endast kunde få tag i tidigaste tiden hos veterinären i Falun, så vi åker raka vägen dit. Jag har Curry i mitt knä, eftersom han inte gillar att åka bil, han är rätt slö men trots att han knappt kan röra vissa tassar och halsen/nacken hänger ska han försöka vara med och klättra runt. När vi väl är framme, är valen inte många. Det kan kosta en hel del att få honom bra, som ändå bara är åt skogen i hans fall och det bästa är såklart att han får somna in, vilket vi lät honom göra... Allt detta hände på bara några timmar, ett ögonblick, och nu har katterna som jag haft hos mig i nästan 10 år blivit himlens finaste änglar. Vila i frid ♥
Thirty days, thirty pictures | |
#1 - - Annah:

<3

Svar:
Caroline

Upp